Del 1

Jag började få ont vid halv fem på eftermiddagen medans vi höll på laga tacos som vi skulle äta.Mickes familj var här för att fira valborg. Jag hade lite mensvärk och fick värkar lite då och då men sa inget eftersom jag trodde det skulle gå över. Hade mest ont då jag gick och fixade och trodde det var då jag böjde mig och så som gav mig förvärkar.

Vi åt och jag hade lite ont, men höll tyst. Jag åt massor kan jag tillägga, vilket jag ångrade sen.. Då vi ätit klart vid halv sex, sex-tiden började vi plocka undan. Då fick jag ondare och sa det till de andra då det faktiskt gjorde så ont så jag var tvungen att djupandas. Kom på att jag borde kolla tiden för säkerhets skull. De kom med ca. 5 minuters mellanrum. Ringde Linda och mamma och sa att jag hade ont. Men att det kanske skulle gå över, men det gjorde verkligen ont och kändes mer än förvärkarna.

Vid halvsju vad jag Micke ringa förlossningen för då hade jag värkar varannan, var tredje minut. Och eftersom jag redan var öppen och väldigt mogen på morgonen då jag varit hos barnmorskan var jag rädd att hon skulle komma hemma. Dessutom hade BM sagt att jag skulle åka in rätt fort, eftersom det gått så fort med första barnet.

Jag pratade med en kvinna på förlossningen som jag kände inte riktigt tog mig på allvar. Hon trodde jag spände mig och sa att jag skulle ta en varm dusch och försöka slappna av och helst invänta en blödning innan jag kom in.
Jag ville komma in på koll åtminstone för att se hur öppen jag var och det fick jag sa hon, men fick vara beredd på att åka hem. Jag ville självklart också vara hemma så länge som möjligt, men var rädd för att föda hemma i hallen.

Jag gick och tog en dusch, men värkarna tätnade, gjorde ondare och tryckte neråt. Kände mig redan "bajsnödig"..
Jag tog 1 gram alvedon och bad Micke komma in och hjälpa mig att klä på mig, för det gjorde ännu ondare då jag böjde mig ner och ansträngde mig. Sen sa jag att vi var tvungen att åka in för det kändes som om hon snart skulle komma.

Jag sa gonatt till Hailey, men hade så ont så jag inte riktigt kunde prata då värkarna kom så tätt. Hon satt hos farfar och åt välling för att gå och lägga sig då klocka var runt sju.

Yurika skulle skjutsa oss och vi började gå till bilen. Efter halva vägen kom Micke på att de hade ju faktiskt kunnat kört fram bilen till dörren..*haha* Jaja, jag kunde ju ändå inte sitta still så det var ju detsamma. Tog några värkar på den korta biten till parkeringen och där mötte vi Mickes mamma. Hon kramade mig hårt och läääänge.. Kändes det som iallafall.

Fortsättning följer...